Åh!

Snälla, kan mina knän någonsin bara bli bra! Jag orkar inte med de här igen! Antingen så står jag i dubbla knäskydd men då får jag så hemska skavsår i knävecken. Eller så står jag i bara ett par men då klarar mina knän inte mer än 5 minuter innan jag får så ont i dom att jag inte ens kan gå efter det. Hur ska jag lyckas?! Hur ska jag någon gång bli så bra som jag vill om mina knän bara ska jävlas med mig hela tiden?!!!
Klart att jag förstår att det är dumt att missa två träningar samma vecka, men vad ska jag göra?! Det är första gången på säkert 6 år som jag är hemma på min födelsedag, som jag inte är och tränar eller spelar match på min egna födelsedag! Till och med förra året då jag fyllde 18 så var jag och tränade! Jag vet att jag har valt att spela innebandy men bara för de så väljer jag inte bort ett annat liv! Det känns som om jag måste få leva utanför innebandyplanen ibland, och speciellt när det inte ens går att stå i mål för mig! Visst skulle jag kunna komma och träna imorgon men vad skulle det ge? Jag skulle ändå inte kunna vara med på hela träningen. Visst det är bara alla hjärtansdag på torsdag nog skulle jag kunna strunta i middagen men varför får jag aldrig bara vara borta från en träning? Jag har aldrig varit den som struntar i att fara på träningar, jag måste också någon gång få känna mig som en människa! Allt handlar om att jag är målvakt och då kan man inte vara borta någon träning alls, men det känns så fel att vi målvakter alltid ska känna oss så annorlunda, vi blir nästan aldrig uppmärksammande under en träning, vi ska heltenkelt bara stå där i målet och bli skjutna på! Ja självklart så älskar jag det annars skulle jag inte stå i mål, men jag känner bara att vi också måste få göra som vi vill någon gång. Och just nu är inte min motivation på högsta nivån!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback